När man var liten ville alla barn, framför allt vi eller till och med kanske bara vi, bli delfinskötare. Den drömmen har dock inte riktigt förverkligats, däremot kan vi nu utöka vårt CV med ett Mahoutcertifikat! We now have a licence to ride an elephant! I teorin har vi nu alltså möjlighet att hyra en elefant och själva ge oss ut i djungeln vart som helst i Laos. I tre dagar har vi ridit elefant i djungeln utanför till Luang Prabang morgon, middag, kväll. Se det som ett drömridläger, till och med Lisa som är allergiker kunde njuta av hela kursen utan en snorig näsa. I kursen ingick helpension och bungalowsen som vi antog skulle vara högst primitiva visade sig bli rena lyxvistelsen: en dubbelsäng per person och en personlig guide/butler som ständigt såg till att vi var nöjda. Vi lärde oss styra med kommandon sittandes på våra egna elefanters nackar (ja vi fick en "egen" elefant; Pancake, Chocolat, Boomgn och Tomkhun) badade dessa söta små varelser, matade dem och gick på picknick i djungeln. Boun-Boun var ett uttryck våra instruktörer frekvent använde då vi skulle tvätta våra elefanter, vilket kort sagt innebar att skvätta ner oss med så mycket vatten som möjligt. Alltid lika uppskattat!
Under vår vistelse här i Laos har vi upptäckt smärre skillnader i både mentalitet och traditioner gentemot Sverige. För det första finns det inget som heter stress i det här landet. För det andra var det bara tio år sedan det blev förbjudet att kidnappa kvinnor för äktenskap. Detta skedde, och sker fortfarande ibland i de små byarna, av en av de tre folkgrupperna som kommer från norra Laos. Detta lärde vi oss i samband med att vi fick reda på att vår guide hade 15 syskon, hans mamma var av den bortrövade typen. Hemgift är även en självklarhet, i Laos betalar mannen till kvinnans familj. Detta resulterar i att om mannen vill ta ut skilsmässa blir det en ren förlustaffär, som vår guide uttryckte det ' No refund!' En populär lördags underhållning bland Laosmänniskorna( nej vi vet inte faktiskt inte hur man benämner en person från Laos i korrekt svenska) är att sitta vid floden och betta på vilken kajakandes-falang (utlänning) som kommer trilla i först, tyvärr så gjorde vi dom besvikna och höll oss i båten.
Innan vi gav oss ut på elefantäventyr så passade vi på att stanna till tre nätter i Luang Prabang, en mysig före detta kolonialstad som rymmer massor med mysiga och trevliga caféer och restauranger. Medan Petra och Jennifer den första dagen jobbade på att kurera sina halsar genom att mysa runt i staden passade Lisa och Elli på att ta sig en totalt 5 mil lång cykeltur till en grotta utanför staden. På vägen stannade dom även till i Whisky Villige, där lärde dom sig att whisky kan vara mer än bara alkohol. Om man tillsätter skorpion, groda, björnfötter, kobra eller varför inte en elefantpenis till whiskyn så har vips fått sig en medicin, alkoholister? För er som nu då nyfiket undrar vad whisky och en elefantpenis ska vara bra för så kan vi meddela att detta enligt tradition ska vara potensgivande, eller som guiden uttalade sig "it helps the man to get stronger, and women to get happier". Lisa och Elli tog mod till sig och smakade på skorpion whiskyn.
Dagen efter så var de dags för en matlagnings kurs i Laos mattraditioner. Vi fick följa med till marknaden och lära oss om alla deras konstiga mattillbehör för att sedan tillaga sju olika Lao måltider. På köpet så fick vi även en liten kokbok och återvände till hotellet glada och nöjda efter en skön dag.
Under vår vistelse i Luang Prabang sprang vi på Caroline, Jessika och Julia. Mycket trevligt. Nu är vi alla tillbaka i Vang Vieng, där vi även träffat Emma med Co. så totalt är vi nu 12 tjejer från Göteborg på plats här nere! Även om de är kul att träffa nya människor är de ännu roligare att träffa vänner man inte sätt på länge och detta är även den stora anledningen till att vi återvänt till Vang Vieng. Vi ska nu stanna här i totalt fyra dagar för att sedan ta oss till Vientiane för att hinna med flyget den andra mars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar