"Tja tja bloggen" så, då va det ur systemet, tro inte att det kommer igen.
Nu har vi precis varit och besökt Kong Lor Cave, en 7,5 km lång grotta. Efter en skumpig bussresa på tre timmar, i kanske det lyxigaste fordonet sen Thai Air, kom vi fram till grottmynningen på denna fantastiska grotta. Vi blev tilldelade två ranka träkanoter som tog in redigt med vatten, och så for vi uppströms in i grottan. Att kanoterna läckte var inte så konstigt då vi senare såg att de drog, med handkraft, upp dem för de små forsarna längst floden. Inga taljor där inte. Det var sjukt spännande att åka in i grottans mörker som endast skingrades av ljuset från våra guiders pannlampor, som för övrigt drevs av bilbatterier. Vi såg massor av stalaktiter och stalagmiter, Petra och Ellie fick lära sig skillnaden mellan dessa två, som växte samman från både golv till tak. Grottan hade dessutom naturlig Air Con, vilket va uppskattat av samtliga resenärer i gruppen. Det var verkligen en otrolig Lao Experience.
Som ni kanske redan listat ut, har vi åter igen förflyttat oss till ny ort. Denna gång till staden Thakhek som ligger ganska så långt norr om ön Don Det i 4000 Islands. På denna lilla ö i Mekongflodsdeltat, fastnade vi i en dryg vecka. Drygt va det i alla fall inte. Vi tillbringade dagarna med att äta, sola, bada och sova (mycket att skylla på Malaronetabbletterna). Det låter kanske som att vi bara slappade på stranden men vi tog oss även tid att vara lite aktiva. Vi både promenerade och cyklade runt öarna samt tubade. Vi bokade även en heldag med kajaking längst floden för att titta på två vattenfall, varav ett var det största i sydostasien, samt spana efter de sällsynta floddelfinerna Irrawaddi. Det finns bara 200 kvar i världen och av dessa fanns endast tio i området. Vi var lyckliga som lyckligtvis lyckades se tre stycken (sa vi att vi var lyckliga). Kort sagt, dagen var lyckad.
Kvällarna spenderades med indisk mat på vår favoritrestaurang Jasmine, spelet The Ring of Fire och senare när alla barer och restaurangen stängt (klockan 23.00) samlades i princip alla på ön runt lägerelden på den lilla stranden på Sunrise-sidan. Detta var verkligen en härlig avslutning på dagarna. Vid brasan satt vi i allt från två timmar fram till småtimmarna med en Beerlao i handen, gitarrsång och riktigt skönt umgänge från alla tänkbara nationaliteter. Vi har kommit fram till att israeler är ett underskattat folk, de är verkligen hur goa som helst. Dock verkar det som om killarna inte äger några tröjor, definitivt inget vi klagar på efter deras tre års obligatoriska militärtjänstgöring.
Imorgon ska vi återigen parkera våra rumpor på bussarnas imitationsläderbeklädda säten och fara vidare, nu mot huvudstaden Vientiane och därefter mot det omtalade Vang Vieng. Resan dit lär som vanligt bli skumpig men förhoppningsvis har bussen den här gången ac.
Gårdagens problem: När man vaknar av grisar som skriker då de lastas in i bussens tomma bagageutrymme. Hönorna och geten hade det dock värre, de fick sitta på taket. Ytterst oklart om de var kvar när vi klev av.
Hoppas ni har det bra där hemma!
Kramar Viatores
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar