Nu sitter vi ihopklämda längst bak i en sleeping bus på väg till Hoi An. Motorn fungerar som en utmärkt stjärtvärmare samt massagestol och nödprovianten består av Oreos, vårat glas är alltid halvfullt. Men tillbaks till vad vi ägnat de senaste elva dagarna åt.
I Mui Ne spenderade vi en knapp vecka. Förutom att fira födelsedagar och ligga på stranden tog vi även en dagstur till Fairy Stream samt både White och Red sand dunes. Strömmen var väldigt mysig men kanske inte så älvlik, liknade mer en brun sörja. Dock var bergen och färgskiftningarna i sanden väldigt fina. De stora sanddynerna vi senare kom till var betydligt mer äventyrliga. Här lurades turister att köpa sand boards och högljudda fyrhjulingar att ta sig runt på. Vi bestämde oss för att testa en "sand board" som mer liknar en stjärtlapp än en bräda. Men men, vi hade grymt kul ändå, dock inte lika roligt som den stora vietnamesiska släkten bredvid oss hade då de iakttog våra försök att ta oss ner för sanddynerna. Vietnameser har verkligen världens underbaraste skratt, männen fnittrar som små skolflickor på tolv år. Dock är sanddynerna en farlig plats för flipflops. Petras gick den onda döden till mötes då sanddynerna svalde dem hela. Endast en gick att rädda.
Mui Ne var verkligen en mysig stad, ännu bättre hade det varit om man plockat bort alla ryssar. Ryssar, ryssar, ryssar. Vart man än skådade såg man och hörde endast ryssar. Inget fel på ryssar i sig förutom att de är oförskämda och buffliga. Trots detta hittade vi två supergoa kitesurfande tjejer, Meg från Kanada och Mimmi från Värnamo. Vi hade mycket kul tillsammans! Tråkigt var dock att Jeffes kamera blev stulen och med den 2000 osparade bilder, suck säger vi bara!
Då vi kände oss klara med Mui Ne var det bara att hoppa på bussen och dra vidare norröver, den här gången till Nha Trang. "Party like a GI on the beaches of Nha Trang", nattlivet innehöll både den klassiska backpackerbaren Why Not och den betydligt mer luxuösa Sailor Club vid strandkanten. Förutom ett bra nattliv kunnde Nha Trang även erbjuda en härlig strand med fantastiska vågor som gjorde sitt yttersta för att slita av oss våra bikinis. Vi passade även på att bli tio år igen och springa runt i en vatten/nöjespark. När man sedan hängde upp och ner i en Spin Rock liknande attraktion med solnedgången över Nha Trang tänkte vi: "Today is a good day to die!"
Av alla fantastiska turer vi gjort denna fantastiska resa var den vi gjorde till öarna utanför Nha Trang helt klart i en klass för sig. Den idylliska turen började med att vi och ett trettiotal medelålders amerikaner, ryssar och vietnameser baxades in i en buss. Alla blev tilldelade varsin ljusblå truckerkeps med trycket Long Pho Tourist för att alla skulle känna gemenskap och inte gå vilse. För att ytterligare stärka banden hölls allsångslekar av guiden. När vi väl anlände till öarna var schemat fullspäckat med animal shows, strutsmatande, rådjursklappande och inplanerad tid på stranden. Den mest absurda ögonblicket var ändå när den tyllkjolsbeklädda björnen körde runt på en moppe. Det var stående ovationer och bravorop från den ryska publiken. Inte riktigt en sådan tur som vi förväntat oss, men likväl en Vietnamese experience.
I Nha Trang mötte vi även nya ansikten, vänner hemifrån och bekantingar från tidigare destinationer, ingen nämnd ingen klämd! Vi gillade staden starkt.
Dagens problem: När Snurre Sprätt hemsöker ens drömmar; Lisas nattliga äventyr stör resterande resenärers sömncykel.
Dagens tips: Babypuder is still the shit.
Nattinatti, nu blir det sömn här bak i bussen!
Viatores
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar